Stor och värdig
I förmiddags var jag på gudstjänst. Jag spelade piano tillsammans med ett gäng, och idag fick jag lära mig en gammal, men för mig ny, lovsång.
O Gud vi vill lovsjunga högt ditt namn
Och Gud vi ser i tacksamhet på vad du har gjort i våra liv
Vi förtröstar på din trofasthet
För bara du är evig konung
Över allt i himlen och på jorden
Vi förstöstar på Guds trofasthet, men vad betyder det egentligen? Synonymer.se säger att ordet trofast betyder trogen, lojal, pålitlig, säker, vanemässig, uthållig, vänfast. På något sätt får alla dessa ord mig att tänka på berättelsen om fotspår i sanden. Den handlar om en man som ser bilder ur sitt liv längs en strand. Längs med stranden finns två par fotspår i sanden, ett par är hans egna och ett par är Guds. Men när han tittar närmare så ser han att under de svåraste tiderna i hans liv är det bara ett par fotspår i sanden. Han tänker att när det känns som tuffast så har Gud lämnat honom. Men fotspåren som syns är inte hans utan Guds, han bär oss när det är som tuffast.
Gud är uthållig när det är jobbigt. Gud är trogen och lämnar inte vår sida. Gud är säker och trygg.
Tack Gud för allt du gjort i våra liv, och välsigna veckan som ligger framför oss.